Japansk vaktel

Japansk vaktel är den vanligaste av alla vaktlar.

Japanska vaktlar finns vilt på de Japanska öarna och i området runt Kina.

Vaktlen klarar vårt kalla klimat mycket bra och kan gå ute året om. men som alla vaktlar bör man ge dom en chans att krypa in i något.

En hane kan ha upp till 12 honor. Och helst bör man ha minst 3-4 honor per hanne.

Dessa vaktlar lägger mycket ägg. Håller man dom inne vintertid och ger dom lite ljus värper dom året runt.

Äggen ruvas i 16-18 dygn och kycklingarna är vuxna kring 5-6 veckors ålder.

Kycklingarna väger ungefär 6-7 gram när dom föds. Dom är gula med bruna ränder. Redan när dom är 3 dagar gamla börjar deras flygfjädrar komma fram och fullfjädrade vid 4 veckors ålder.

Man kan se skillnad på dras kön redan vid 3 veckors ålder, ett av sätten är att tupparnas bröstfjädrar är kanelbruna hönornas kloak är lilaaktig. Men om man är osäker kan man vänta till vecka 6 då tupparna får en stor knöl på gumpen.

När man föder upp vaktlar ska man ge dom 37 graders värme som sänks med 3 grader per vecka tills rumstemperatur uppnås.

Nyfödda vaktlar måste ha tillgång till friskt vatten konstant. Men se till att skydda så inte dom små vaktlarna kan trilla ner i vattnet de första 10 dagarna. Vaktlarna klarar inte av att bli genomblöta utan brukar dö mycket snabbt.

Tycker ni att det är krångligt att skala vaktelägg? Ett litet tips, koka äggen i lättsaltat vatten i 3 minuter som vanligt, lägg därefter äggen i ett bad av 2 delar vatten + 1 del 24% ättika och lite salt. Vänta 5 minuter och nu börjar skalet att spricka. Skölj av och dra bort skalet (Som en hinna). Hoppas att det smakar.

Något annat som är intressant med vaktelägg är att det väger bara bara 15 gram och det behövs 4 ägg för att viktmässigt komma upp i ett hönsäggs storlek. Men jämför näringsvärderna med ett vanligt hönsägg:

Vi är inte några experter på hälsa och liknande, men vi består här gärna med lite fakta om innehållet.

Kalcium bygger, tillsammans med kroppens rörelser och vitamin D, upp skelettet. Det rekommenderat intaget per dag är Barn 360 - 700 mg, kvinnor och män 800 mg (gravida/ammande 900 mg).

Fosfor är nödvändig för bildning av ben och tänder samt ingår i många av de enzymer som styr näringsomsättningen och har därmed en viss betydelse för omsättningen av fett och kolhydrater. Rekommenderat dagligt intag av fosfor, Män: 600-700 mg ,Kvinnor: 600-700 mg, Gravida: 700 mg, Ammande: 900 mg, Barn: 280-540 mg

Om kroppen får för lite järn blir man lättare trött och känslig för infektioner och sjukdomar. Allvarlig brist på järn brukar kallas blodbrist eller anemi. Rekommenderat Barn 8 mg, Kvinnor 15 mg, Män 9 mg

Långvarig brist på tiamin leder till sjukdomen beriberi (=enorm trötthet).
Rekommenderat intag Barn 0,5 mg, Kvinnor 1,1 mg, Män 1,5 mg

Riboflavin behövs för att kroppen ska kunna bryta ner fett, kolhydrater och protein. Rekommenderat dagligt intag: Barn 0,4-1,1 mg, kvinnor 1,2-1,3 mg (gravida/ammande 1,6/1,7 mg), män 1,3-1,6 mg.

För stort intag av niacin hämmar fettförbränningen pga att glykogenet tas först och fettet sparas. Detta minskar uthålligheten i konditionsidrotter.
Rekommenderat intag Barn 7 mg, Kvinnor 15 mg, Män 20 mg